Daria Spitza

Känner du någon som inte är schysst mot sin partner?

Tycker du att en person i din närhet beter sig illa mot den hen är ihop med? Är du orolig att hen begår psykiska, fysiska, sexuella eller digitala övergrepp?

Oavsett om det är din bästa vän eller någon du känner ytligt spelar ditt agerande roll. Det gäller också om du är förälder eller en vuxen som jobbar med ungdomar. Att välja att blunda och inte göra något kan vara förödande för den som blir utsatt. Det kan leda till att våld och övergrepp fortsätter. Både den som blir utsatt och den som utsätter kan märka att människor runt omkring inte orkar, vill eller vågar lägga sig i. Tänk själv hur det skulle påverka dig om du märkte att människor runt omkring kände till våldet utan att göra något. Du är viktig och ditt agerande kan göra stor skillnad! Lita på din magkänsla.

Berätta för personen vad du har hört, sett eller märkt och markera att hens beteende inte är okej. Att ta samtalet kan kännas jobbigt och läskigt men är viktigt. Försök att inte förminska, ursäkta eller bortförklara våldet och övergreppen.

Behöver du stöd och hjälp med hur du ska göra? Chatta anonymt med oss varje kväll kl. 20-22.

Digitalt våld

Med digitalt våld menar vi när din pojkvän eller flickvän övervakar, trakasserar eller kontrollerar dig, till exempel med hjälp av mobilen eller i sociala medier.

Exempel på digitalt våld:

  • Att smygläsa dina meddelanden eller mejl.
  • Att ta reda på dina lösenord, eller att kräva att få lösenorden som ett bevis på din kärlek/ärlighet.
  • Att logga in på dina konton till sociala medier, mejl och annat.
  • Att bestämma vem du får bli vän med eller följa i sociala medier eller vem du ska ta bort/blocka.
  • Att skriva och posta saker från dina konton eller din mobil utan lov, t.ex. låtsas att vara du.
  • Att sprida en privat/sexuell bild eller film på dig, till vänner, okända personer eller på en porrsida.
  • Att sprida rykten eller privat information om dig digitalt.
  • Att din pojkvän/flickvän laddar ned en app på din mobil som gör att hen kan ha koll på var du är.
  • Att hålla koll på dig genom att hela tiden kolla vad du gör i sociala medier.
  • Att skicka hot eller elaka meddelanden till dig.
  • Att fortsätta skicka sms och andra meddelanden trots att du bett hen sluta.
  • Att skicka överdrivet många sms och meddelanden till dig kan vara ett sätt att kontrollera dig.
  • Känner du dig tvungen att hela tiden avbryta det du gör för att svara? Är du rädd för att bli straffad eller skuldbelagd om du inte svarar med en gång? Känner du dig stressad och begränsad över att hela tiden hålla koll på telefonen för att kunna svara snabbt? I så fall kan messandet vara en form av digitalt våld.

Sexuellt våld

Sexuellt våld kan vara allt från tafsningar till våldtäkt. Det är när någon gör eller säger något sexuellt mot dig utan att du vill, det vill säga alla typer av trakasserier och övergrepp som har med sex att göra eller som riktar sig mot din sexualitet.

Sex är en vanlig och oftast bra del av ett förhållande, men att vara tillsammans betyder inte att man har rätt till varandra sexuellt. Det finns ibland osäkerhet kring exakt när sexuella aktiviteter övergår i det vi kallar sexuellt våld. Var gränsen går är individuellt och handlar om din egen upplevelse av att känna dig utnyttjad och när du inte längre gör något frivilligt. Tycker du att den du är tillsammans med gör sexuella handlingar utan att bry sig om ifall du är med på det eller inte, då är det ett övergrepp och sexuellt våld.  

Det är viktigt att komma ihåg att man kan reagera väldigt olika på sexuellt våld. En del upplever att de ”fryser” alltså stänger av eller kopplar bort under själva övergreppet. Under ett övergrepp kan kroppen ändå reagera upphetsat genom att man tex blir våt eller får stånd. I en relation där man upprepade gånger bli utsatt kan det vara så att man till slut bara vill ha ”övergreppet avklarat”. En strategi kan vara att ”få det överstökat” för man vet att det ändå kommer hända förr eller senare och för att slippa gå och vara rädd för när det ska hända så kan man åtminstone ta kontroll över när det händer. 

Exempel på sexuellt våld:

  • Att röra dig med sina läppar, fingrar eller sitt kön, trots att du säger eller på annat sätt visar att det inte känns bra för dig.
  • Att få dig att nudda hen med dina läppar, fingrar eller ditt kön, trots att du säger eller visar att det inte känns bra för dig.
  • Att göra något sexuellt mot dig när du är full, drogpåverkad eller sover.
  • Att utsätta dig för risker genom att vägra kondom eller annat skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditet, kanske till och med lura dig att ni är skyddade.
  • Att ta sexuella eller intima foton eller filmer på dig utan att du är hundra procent med på det.
  • Att sprida eller visa en sexuell eller intim bild eller film på dig till vänner, okända personer eller lägga upp dem på en porrsida. Även om du tog bilden eller filmen frivilligt från början.
  • Att pressa dig eller få dig att titta på porr fast du inte vill.
  • Att du känner dig tvungen att “ställa upp” på sex för att till exempel lugna en aggressiv och hotfull eller våldsam person. Det kan också handla om att någon tjatar, det som brukar kallas “tjatsex.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kallas ofta “misshandel”, och är när någon gör något mot din kropp som gör ont eller ger dig obehag. Du kan få märken på kroppen eller skador. Att använda fysiskt våld är aldrig någonsin okej, oavsett vad som hände innan.

Exempel på fysiskt våld:

  • Att ta hårt i dig, klämma, nypa, eller riva dig.
  • Att putta eller trampa på dig.
  • Att slå eller sparka dig.
  • Att dra i ditt hår eller dina kläder.
  • Att hålla en kniv eller annat vapen mot dig.
  • Att kasta något på dig.
  • Att ta stryptag.
  • Att ta tag om ditt ansikte och tvinga dig att möta blicken.
  • Att hålla fast dig med sin kroppstyngd så du inte kan röra dig.
  • Att gömma rullstol, kryckor, mediciner eller andra hjälpmedel som du kanske behöver för att röra dig och må bra.

Hur får jag en relation att funka?

Grunden för en schysst relation är att den är ömsesidig, alltså att båda vill vara tillsammans. En nyckel för att en relation ska fungera är bra kommunikation. Bra kommunikation är att lyssna på den andra, själv berätta om sina känslor och behov och att lösa konflikter tillsammans. En annan nyckel är att vara intresserad av att lära känna sig själv bättre. Du behöver ta reda på vad du behöver i relationen. Du behöver också vilja förstå den du är ihop med, till exempel den personens tankar och förhoppningar.

När det gäller våld däremot så är det viktigt att komma ihåg att hur mycket man än kan försöka ”förstå” varför någon blir svartsjuk eller använder våld så är det inget som DU kan göra för att få det att sluta. Det är inte ditt fel att våldet pågår. Det kan finnas massa olika förklaringar men det ursäktar aldrig våldet.

Att vara ihop är ett pågående projekt där ni måste hålla koll på hur båda mår. Det kan ni bara göra genom att kommunicera, alltså att både berätta och lyssna. Ett tips är också att då och då stämma av med sig själv hur man mår i sin relation. Till exempel kan man fundera på vilka tre ord av följande som bäst beskriver er relation:

Ärlighet, Humor, Närhet, Anklagelser, Samtal, Sex, Misstänksamhet, Svartsjuka, Kärlek, Kontroll, Balans, Jämlikhet, Trygghet, Tysta konflikter, Högljudda konflikter, Egentid, Ilska, Ledsenhet, Glädje, Otrygghet, Oro, Lögner, Svek, Kommunikation

10 varningstecken på att du gått över gränsen

  • Jag har gjort saker mot eller med min flickväns/pojkväns kropp som hen tycker gör ont, är obehagligt eller som jag märkt att hen inte är med på. Till exempel hållit fast hen, knuffats, kastat något på hen, slagit till hen eller tagit stryptag.
  • Jag har gjort sexuella saker mot min flickvän/pojkvän fast jag inte varit säker på att hen vill. Till exempel tvingat mig på hen med mina läppar, tunga, fingrar eller mitt kön, smygfilmat när vi har sex eller utnyttjat att hen sover eller är full/påverkad.
  • Jag har gått över min flickväns/pojkväns gränser digitalt: Till exempel tjuvkollat i hens mobil, padda eller dator, loggat in på hens privata konton eller spridit foton eller information utan lov eller tvingat till mig lösenorden.
  • Min flickvän/pojkvän blir ibland rädd för mig.
  • Jag blir ofta svartsjuk och brukar berätta för min flickvän eller pojkvän vad jag vill att hon eller han ska ha för kläder eller smink och vilka vänner som är ok att träffa.
  • Jag har pressat min flickvän/pojkvän att göra saker hen inte vill.
  • Jag har hotat att skada mig själv eller min flickvän/pojkvän.
  • Jag har hotat att skada någon nära min flickvän/pojkvän, till exempel en familjemedlem eller ett husdjur.
  • Jag är ofta aggressiv mot den jag är tillsammans med, blossar upp, förstör saker, blir fysiskt hotfull. 
  • Jag känner att jag ofta blir lite för arg och bråkar mycket med den jag är tillsammans med, till exempel höjer rösten och skriker taskiga sake

Vill du ha hjälp att förändra ditt beteende?

Funderar du på på om du beter dig schysst mot den du är ihop med? Kanske är du orolig att du gör något mot din partner som inte är okej?

Då vet du nog redan att ditt agerande inte är okej. Det du gör kan vara brottsligt, och det kan påverka den du är ihop med väldigt mycket. Det är viktigt att du funderar över hur ditt beteende kan påverka och skada din partner – här kan du läsa om vilka konsekvenser som våld kan ha.

Kanske känner du ångest, oro, besvikelse eller skäms över dina handlingar. Antagligen mår du inte bra. Förhoppningsvis vill du sluta göra din pojkvän/flickvän illa. I så fall är det ett stort första steg att du är här och läser om våld i relationer. Nästa steg ska helst vara att sluta helt med alla former av trakasserier, hot, kontroll, våld och andra övergrepp.

Vill du ha hjälp med att hantera din svartsjuka eller andra negativa beteenden? Är du orolig att du är en förövare, eller behöver stöd i att sluta utsätta din flick- eller pojkvän, kan du chatta anonymt med oss på ungarelationer.se.

Utsatt för våld i en hederskontext

Om du har en kontrollerande familj eller släkt med starka hedersnormer kan du sakna stöd från familjen för att lämna en våldsam partner, då de till exempel kan anse att skilsmässa och separation är skamligt. Om du har känt dig tvungen att hålla relationen hemlig för din familj, eller om partnern från början inte accepterats, kan det göra att du blir särskilt isolerad och i behov av stöd utifrån. Kanske är den relation där du blir utsatt själva anledningen till att du redan brutit kontakt med din familj.

En annan svårighet kan vara om den du är eller har varit tillsammans med hotar med att avslöja saker till familjen som den vet att familjen inte kommer att acceptera, som en del av ett psykiskt våld. Till exempel kan personen sprida rykten, hota, visa bilder för familj mm. som gör det svårt för dig att försöka lämna, anmäla eller söka hjälp.

Det kan kännas svårt att söka hjälp om du är rädd att mötas av okunskap och fördomar, som till exempel att det bara är att prata med en kontrollerande förälder så kommer den att förstå. Det kan också vara så att du är rädd för att din relation ska avslöjas om du berättar för någon. Men att få stöd och kunna prata om det du är med om är ofta väldigt viktigt, och om du av olika anledningar inte kan prata med kompisar eller familj finns det andra ställen dit du kan vända dig. 

Vi som bemannar chatten på ungarelationer.se har kunskap om våld och hedersnormer och finns här för dig som vill prata om dina erfarenheter, oavsett hur de ser ut. Du kan alltid vara helt anonym och vi lyssnar på dig. Chatta med oss här.  Här kan du läsa mer om våld i ungas relationer och hur olika typer av våld kan se ut.

Utsatt för våld med funktionsnedsättning

Att ha en psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning kan innebära att man är beroende av människor, hjälpmedel eller mediciner i ens vardag. Den man är ihop med kan då vara ett viktigt psykiskt eller fysiskt stöd. Men partnern kan också få ett maktövertag som hen kan missbruka psykiskt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt, och hen kan också använda sig av ens hjälpmedel och mediciner i sitt våldsutövande, till exempel genom att gömma dessa.

Att söka stöd efter att ha utsatts för våld och övergrepp kan kännas ännu svårare om man möts av okunskap och fördomar. Till exempel kan man mötas av fördomar som att personer med fysiska funktionsnedsättningar inte har en aktiv sexualitet och alltså inte kan utsättas för sexuellt våld. Detta är såklart inte sant. Tyvärr kan en person med en funktionsnedsättning bli utsatt för samma typer av våld som andra, och mycket tyder på att man i högre grad är utsatt för våld jämfört med personer som inte har en funktionsnedsättning. 

Oavsett hur du känner eller vad du varit med om kan det vara viktigt att ha någon att prata med. Hos oss kan du chatta med volontärer som vet att våld tyvärr kan drabba alla, oavsett funktionsnedsättning. Här kan du också läsa mer om olika typer av våld.

Utsatt för våld som HBTQI-person

Även om våldet kan se precis likadant ut oavsett kön eller sexualitet på de som utsätter eller utsätts så kan det även finnas vissa skillnader.

Homofobi och fördomar kan göra att den som är hbtqi+ blir utsatt på andra vis. Den som använder våld kan till exempel hota med att “outa” den andra, om den inte är ute eller öppen med sin sexualitet eller könsidentitet. Dessutom kan man vara mer isolerad och utlämnad åt sin partner från början på grund av att familjen inte accepterat en, eller att man flyttat från en liten ort till en större för att “kunna” vara öppen med sin läggning. Man kan ha många gemensamma vänner vilket kan göra det svårare att berätta om våldet för vännerna.

Det kan kännas svårt att söka hjälp om man är rädd att mötas av okunskap och fördomar, som till exempel att en tjej inte kan bli utsatt av sin flickvän. Vi på ungarelationer.se och många andra tjej-, ungdoms-, och transjourer har hög hbtqi-kompetens. Chatta med oss om du vill ha hjälp eller stöd eller bara vill bolla några tankar kring hur det är i din relation.