FÖREBYGGA

Kunskap 

Kunskap och samtal är viktiga delar för att förebygga våld i ungas relationer, och där finns det mycket du som förälder kan göra. De tusentals unga som vi möter på ungarelationer.se berättar ofta att de hade önskat att de fått lära sig mer om olika typer av våld i relationer, och att deras föräldrar hade haft mer kunskap om detta. Dessutom vill man ofta prata och lära sig mer om vad som är en bra och dålig relation.

Vad kan du som vuxen göra för att förebygga våldet?

KUNSKAP

Lär dig mer om våld i ungas relationer – läs till exempel mer under förstå-sidan här.

Förstå och hjälp till att sprida kunskapen om att det lika gärna kan vara en 16-årig tjej som blir utsatt för våld av sin kille som en medelålders, gift kvinna med barn kan bli det.

Visa att du förstår att detta existerar – berätta till exempel för ditt barn att du varit inne på den här sidan och läst, att du läst vår rapport eller att du sett ett nyhetsinslag, läst en text eller sett någon dokumentär eller serie som tagit upp ämnet.

Lär unga att våld kan se ut på olika vis – det kan vara mer än det fysiska – använd till exempel texten om olika sorters våld på ungarelationer.se.

SAMTAL

Börja prata tidigt med dina barn om schyssta relationer, om samtycke och vad som inte är ok.

Berätta tidigt för dina barn och barn omkring dig att de alltid ska prata med en vuxen som de litar på om de blir utsatta för någonting.

Barn gör inte som man säger utan som man gör – var öppen, på ett vis som är passande för barnets ålder, med vad som kan vara bra och mindre bra med de relationer som ditt barn har sett dig ha.

Tipsa barn som du vet eller tror har relationer om att gå in och läsa på ungarelationer.se och att göra quizet ”Är jag i en schysst relation?”

Ta ungas berättelser och relationer på allvar – många unga berättar att deras relationer blir nedvärderade och inte tagna på lika stort allvar som vuxnas.

Var nyfiken på ditt barn och hens kompisar och deras eventuella relationer, var uppmärksam på om de har en relation och kom ihåg att unga inte alltid definierar nära relationer på samma sätt som vuxna, utan kan ha ett bredare perspektiv på vad som är en nära relation. Fråga hur relationen är och hur den unga mår i den.

Glöm inte att fråga om relationen när du märker att något inte är bra. Ofta frågar vi om hur det är i skolan, med kompisar, i laget och liknande men glömmer ibland bort att fråga om relationen.

---

Att prata om våld  

Att lägga en bra grund tidigt är avgörande och därför är de viktigt att börja prata redan med de yngre barnen. Till exempel finns Rädda Barnens material ”Stopp min kropp” som är en vägledning för föräldrar och andra viktiga vuxna med tips och råd om hur man kan prata med barn i olika åldrar om kroppen, gränser och sexuella övergrepp. Nu finns också materialet ”Okej med dig?” som fokuserar på samtycke och ömsesidighet för små barn och främst vänder sig till förskolan, men här finns mycket bra verktyg även för föräldrar till små barn, som till exempel en ramsa om samtycke.

När barnet har blivit lite större kan bra tillfällen att fortsätta samtalet vara när man märker att de till exempel har börjat ”fråga chans” eller liknande på varandra i skolan. Då kan det vara läge att prata om hur man visar att man tycker om någon och vara tydlig med att det inte är ok att någon gör eller säger saker som att ”han drar dig i håret för att han är kär i dig” eller ”kärlek börjar med bråk”.

Det är viktigt att vi vuxna är med och aktivt arbetar för att bryta föreställningar om att det skulle vara ok att gå över någons gränser eller att ”svartsjuka är lite gulligt”. Man kan också prata om att man kan bli kär i någon som inte är snäll mot en och hur man kan tänka och göra då. Sedan kan man fortsätta att prata om att man har rätt till att må bra i en relation, och att när man är tillsammans med någon så ska det få en att må bra och vara en positiv känsla. Här kan ni tillsammans läsa mer om hur en schysst relation kan vara.

Det är viktigt att fortsätta samtalet med barnen på ett åldersanpassat sätt genom hela uppväxten.

Om du som förälder valt att använda appar med platstjänster eller gps-klockor för att kontrollera var ditt barn befinner sig, prata gärna med barnet om varför du gör detta. Fundera också över hur det blir för barnet och om det kan vara integritetskränkande när hen blir lite större eller tonåring. Det kan också vara värt att fundera kring vilka signaler det sänder till barnet gällande makt och kontroll i en nära relation.

Många föräldrar har överenskommelser med sina barn om att barnet ska smsa och berätta var hen är, när hen kommer hem, vilka hen umgås med eller liknande. Ofta förklarar och motiverar man det här som förälder inför sina barn med att det handlar om ansvar, omtanke och kärlek. I det sammanhanget blir det väldigt viktigt att fundera över sina egna anledningar och framförallt förklara att det är skillnad på olika relationer. Man kan prata om att det inte är ett tecken på omtanke eller kärlek att i en kärleksrelation försöka hålla koll på var man är, vilka man umgås med, kräva att ha på platstjänster eller liknande.

---

Omgivningen spelar roll

Det är inte bara du som förälder som påverkar ditt barn utan självklart påverkas barnet även av omgivningen. Där finns oftast kompisar med och det är viktig att komma ihåg att du som förälder till ditt barns kompisar också kan vara en viktig vuxen. Alla barn har inte föräldrar som är engagerade eller aktivt tar del och frågar om deras liv av olika anledningar. Dessutom vet vi att det är vanligt att barn och unga oftare berättar om jobbiga saker för kompisar. Det kan därför vara bra att visa att du som förälder finns där för ditt barn även när det handlar om att hen fått veta saker som gäller en kompis. 

I omgivningen finns också skola och fritid. Båda är viktiga när det gäller att förebygga och lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer. En bra idé kan vara att tipsa ditt barns skola, idrottsförening, fritidsgård, scoutförening eller liknande om stödmaterialet som vi tagit fram tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna i Sverige.

---

Porrens påverkan

Många unga kommer idag i kontakt med pornografi som finns lättillgängligt och ofta gratis i deras telefoner, datorer och paddor. Även om det kan vara svårt att tänka sig som förälder så är det inte ovanligt att barn, framförallt pojkar, kommer i kontakt med pornografi redan i låg- eller mellanstadiet.

Pornografin kan till stor del innehålla våldsamma, kvinnoförnedrande handlingar – som i många fall skulle anses som grova brottsliga handlingar om de skett utanför kameran. Det som visas i porr står ofta i stark kontrast till samtycke, ömsesidighet och respekt. I porren finns många sexistiska, rasistiska och våldsamma normer som kan påverka hur unga ser på sex och relationer, och för många kan porren vara en första introduktion till sex. Du kan läsa mer om våld och pornografi här.

Ofta är unga helt ensamma med innehållet som de ser i porren, och det är inte ovanligt att man som ung tror att sex ska vara som i porren. I våra möten med unga på ungarelationer.se är det tydligt att porren påverkar ungas relationer, framförallt när det gäller det sexuella våldet som flickor och unga kvinnor utsätts för. Tjejer vi möter berättar om saker som deras pojkvänner vill att de ska ställa upp på för att det är något som de sett från porren. Samtidigt berättar många unga killar att de påverkas negativt av porren de ser.

Som förälder kan det vara svårt att veta hur man ska prata om sex eller porr med sina barn, men det är viktigt att man försöker även om det känns svårt. Ett tips är att vara öppen, ställa nyfikna frågor och inte vara dömande. Dina barn kan ha en annan syn på sex och porr än vad du själv har och det är viktigt att barnet känner att hen kan berätta för dig vad hen känner och tycker så att du kan bemöta det. Samtidigt är det viktigt att du vågar ha ett mer porrkritiskt samtal. 

En Sifo-undersökning genomförd av organisationen MÄN visar att killar i åldern 13-14 och 15-18 upplever det som mycket enklare att prata om pornografi med sina föräldrar, än killar som är 19 år eller äldre – det är med andra ord både värdefullt och lite enklare att börja samtalet tidigt!

Här kommer tre tips på vad du kan lyfta i samtalet:

1. Berätta att porr inte visar hur sex oftast går till i verkligheten.
2. Diskutera normer och värderingar – vad är det som visas i porren? Hur påverkar det vår bild av människor, sex och relationer? Hur ser maktförhållanden i porren ut?
3. Prata om samtycke och kommunikation – Är det som visas i porren verkligen samtycke? Hur vet man om en person vill eller inte vill? Hur kan man försäkra sig om samtycke och kommunicera under sex? 

Även om du inte lyckas gå igenom allt detta kan du förhoppningsvis plantera lite tankar samt visa att du finns där ifall de skulle vilja prata om det. Som förälder kan det också vara bra att du försöker skapa dig en uppfattning om hur porren ser ut idag och hur lättåtkomlig den är, för att veta ungefär vad ditt barn kommer i kontakt med. Du kan också få hjälp av att till exempel se Gail Dines Ted talk Growing Up in a Pornified Culture eller läsa boken Värsta bästa svårsnacket av Maria Dufva och Maria Ahlin om hur man kan ta snacket med sitt barn.

---